Längdskidor

Längdskidor är från början ett transportmedel. Skidans form fördelar tyngd över en större yta än vad våra fötter gör och därför är det perfekt att färdas med skidor över isig skare och lös snö eftersom vi inte sjunker ned på samma sätt som utan skidor. Idag är längdskidåkning kanske i första hand en sportig fritidsaktivitet för fina vinterdagar och en idrott som lockar många nordbor till TV-sofforna under vinterhalvåret. Längdskidor är inte bara en idrott för proffs och elitmotionärer utan en folksport med tävlingar som handlar lika mycket om kulturhistoria, fest och umgänge som om tävlingsmoment. Vasaloppet är ett klassiskt exempel på ett sådant event.

Längdskidor – en aktivitet med lång historia

Längdskidor har en mycket lång tradition i norra Europa och Sibirien. Faktum är att arkeologerna funnit belägg för att människor åkt på skidor ända sedan forntiden. Här i Sverige kan vi vara stolta över att världens äldsta bevarade skida, den så kallade kalvträskidan som hittades 1924 nära byn Kalvträsk i Skellefteå kommun. Skidan anses vara omkring 5200 år gammal och kan idag beskådas på skidmuseet i Umeå. Att träskidan kunnat bevaras så länge beror på att den legat i syrefattig myrmark.

Längdskidor har genom historien varit ett viktigt färdmedel för militärer och även i samband med expeditioner till otillgängliga områden på de nordligaste breddgraderna. Samer är ett av flera folk som använt sig av skidor i samband med för dem viktiga näringsgrenar som jakt och renskötsel. Längdskidåkning är tyst vilket är en fördel gentemot skoteråkning som innebär att skidor fortfarande är det bästa färdmedlet i många sammanhang där man inte vill störa djurlivet. Vid bra förhållanden är skidåkning ett mycket energieffektivt sätt att förflytta sig.

Längdskidor är en sport för alla

Längdskidåkning som idrott

De första svenska mästerskapen i längdskidor för herrar hölls 1910 och sju år senare gjorde damerna sin debut. Det alltså fråga om idrott med lång tradition och internationellt sett hör Sverige till de starkast nationerna. De tävlas inom flera olika discipliner. Bland annat ordnas det lopp i de två olika stilarna fristil och klassiskt. Längden på loppen går från rena sprintdistanser till långlopp som Vasaloppet. De finns åkare som är starka i de flesta discipliner men också renodlade experter som bara satsar på t.ex. sprint eller långlopp.

Materialet är oerhört utslagsgivande i längdskidor och elitåkarnas valla-team kan göra stor skillnad när det kommer till resultaten. En intressant aspekt är att olika åkare, pga sin åkteknik, är olika starka i olika delar av en bana. Förutom fysik, åkteknik och material gäller det att kunna förstå sin kropps signaler. En av hemligheterna bakom Johan Olsons bragdmässiga seger i fem-milen under VM i Val Di Femme 2013 där han körde ensam större delen av loppet är att han hela tiden visste exakt hur hårt han kunde pressa sin kropp utan att gå in i den så kallade väggen.

Längdskidåkning som folknöje

I Sverige innebär allemansrätten att alla har möjlighet att ge sig ut och njuta i skidspåren. I många kommuner där de brukar falla tillräckligt med snö satsar man på fria elljusspår och omklädningsfaciliteter i närheten av trevliga naturområden. Längdskidor är alltså ett lättillgängligt och billigt folknöje som är en viktig del av vår svenska idrottskultur. Detta märks inte minst i samband med långlopp som Vasaloppet som är en av de största årligen återkommande idrottshändelserna i landet. Det är lätt att åka skidor på längden och det kan handla om allt från en naturupplevelse i lugnt tempo till supereffektiv konditionsträning.